start  |  gudstjänst  |  verksamhet  |  dop, vigsel, begravning  |  kyrkorna  |  sommar  |  kontakta oss

Församlingsinstruktion Djurö, Möja och Nämdö församling

Innehåll:

1     Inledning
2     Församlingsbeskrivning
2.1   Folkmängd
2.2   Kyrkotillhöriga
2.3   Personella resurser
2.4   Ekonomi
3     Bygdens historia
4     Domkapitlets regler
4.1   Huvudgudstjänst
4.1.1 Huvudregel
4.1.2 Användande av annan gudstjänstordning
4.1.3 Minsta antal huvudgudstjänster med nattvard
4.1.4 Huvudgudstjänst med annat trossamfund
4.1.5 Huvudgudstjänstens uppbyggnad och utformning samt gudstjänstplan
4.1.6 Vem som får leda en gudstjänst
4.2   Utfärdande av bestämmelser för den dopundervisning som föregår
konfirmationsgudstjänsten

4.3   Kyrkliga uppdrag och befattningar
5     Församlingens pastorala program
5.1   Att fira gudstjänst
5.2   Att bedriva undervisning
5.3   Att utöva diakoni
5.4   Att utöva mission
6     Församlingens verksamhet på andra språk
6.1   Verksamheter bland teckenspråkiga och samiskspråkiga
7     Regler för fortbildning av församlingens personal
8     Samverkan med andra församlingar
9     Giltighet


1 Inledning
Den 1 oktober 2005 fick församlingen ny kyrkoherde. Efter kyrkoherdens tillträde och kyrkovalet återupptogs arbetet med vår församlingsinstruktion.

Instruktionen skall vara ett levande dokument i församlingens grundläggande uppdrag att fira gudstjänst och visa på Kristi närvaro mitt ibland oss och där vi alla vet och respekterar relationen mellan Domkapitlet och församlingen.

Församlingsinstruktionen har tillkommit i olika steg. Under ett år och vi har samlats i storgrupper och mindre grupper där vi har varit representerade från arbetslaget och förtroendevalda och lek-män från alla öar. Något är sparat från den förra instruktionen och den historiska analysen är hämtad från komminister Lotta Rönngrens arbete i samband med predikofortbildningen.

Vi vill ha till ett ”vi” i församlingen, som kan ta tillvara öarnas olika önskemål och behov av att vara kyrka i Stockholms skärgård. Utifrån denna utgångspunkt vill vi arbeta för att göra Gud känd som världsaltets skapare, Jesus Kristus, känd som vår försonare och förebild och förmedla det kristna hoppet från liv till död, med hjälp av den heliga Anden.


2 Församlingsbeskrivning
Djurö, Möja och Nämdö församling är en skärgårdsförsamling, bestående av många stora och små öar med fast befolkning. Den är en del av Värmdö kommun.

Antalet invånare inom församlingen är 4419, varav 3517 är medlemmar i Svenska kyrkan. Den huvudsakliga befolkningen bor på Djurö och Stavsnäs. Eftersom församlingen består av flera öar så är cirka 500 personer beroende av båt för att kunna leva här. Sommartid fylls öarna av turister och sommargäster. Därför har vi förhållandevis många dop och vigslar.

Församlingen har en naturlig plats i samhället och finns med i mycket som sker i skola och föreningar. Djurö/Stavsnäs har skola årskurs F-9. Runmarö har skola F-9, så har även Möja. Skolan i Sandhamn är nedlagd och skolan på Nämdö är vilande. Församlingen med dess anställda och förtroendevalda har en mycket god relation till skolan.

På Djurö finns det affärer, vårdcentral och goda kommunikationen med buss till Stockholm. Djurö/Stavsnäs ligger 42 km öster om Stockholm. De flesta är boende i Djurhamn och Stavsnäs.
Möja är beläget nordost om Djurö, i den yttre skärgården. Möja har cirka 250 bofasta och består av många öar, varav cirka 10 är bebodda.
Nämdö ligger sydost om Stavsnäs. Hela Nämdöarkipelagen har cirka 100 bofasta.

De flesta arbetar utanför församlingen. Några lokala arbetsgivare finns, bland annat Djurönäsets kursgård, Sveriges största konferensanläggning, Djuröhemmet, båttaxiföretagen och Vindö bräd-gård. Många skaffar sitt uppehälle med hjälp av mångsyssleri såsom turism, hantverk och byggverksamhet. Specifikt för skärgården är beroendet av turismen. Livet skiljer sig ganska mycket mellan sommarperioden med stress och trängsel och vinterns återhämtning.
Från och med årsskiftet 2001/2002 har pastoratets tre församlingar gått samman till en församling under namnet Djurö, Möja och Nämdö församling. De självständiga kapellstiftelserna Sandhamn och Runmarö ingår också i kyrkoherdens ansvar och kyrkoherden sitter som ordförande i de båda stiftelserna. Sandhamns kapell, som invigdes 1935 och Runmarö kapell som invigdes 1973, används av församlingen för gudstjänster och kyrkliga handlingar.

Svenska kyrkan här i Djurö, Möja och Nämdö församling är en del av den världsvida kristna kyrkan. Vi vill med öppenhet och engagemang visa till livets mitt där Gud möter oss.

Det finns få människor av annan nationalitet och tro i församlingen. Det gör att vi inte har naturliga mötesplatser för religionsdialog. Det samma gäller det ekumeniska arbetet. Sedan några år tillbaka har Missionskyrkan upphört.

I gudstjänsterna och i möten där vi samtalar vill vi söka svar på vem är Gud och vad innebär det att vara människa. Vi vill vara öppna och engagerade mot människor som söker oss i olika livssituationer där ålder och social tillhörighet är utan betydelse.

”Ömsesidighetens mötesplatser med Kristus i centrum”. Detta målet formulerades för vår gudstjänst och våra olika verksamheter i samband med biskopsvisitationen 1997. Vi vill arbeta vidare utifrån att Kristus är vårt centrum. Vi tycker att det är viktigt att församlingen får vara en mötesplats med öppenhet, lyhördhet, värme och ljus. Vi vill göra ordet till kött.

Församling skall erbjuda en öppen gemenskap. Öppenheten skall förenas med en samling inåt som gör det möjligt för varje människa att växa och mogna i sin tro.


2.1 Folkmängd
Djurö, Möja och Nämdö församlings folkmängd 2006:
		Kommuntillhöriga		Kyrkotillhöriga
Ålder Totalt Män Kvinnor Alla Män Kvinnor Alla
0-4 245 136 109 245 72 64 136
5-9 221 108 113 221 70 80 150
10-14 321 154 167 321 134 142 276
15-19 300 160 140 300 149 130 279
20-24 161 85 76 161 78 67 145
25-29 145 69 76 145 61 59 120
30-34 251 122 129 251 100 109 209
35-39 307 162 145 307 128 115 243
40-44 338 181 157 338 137 131 268
45-49 291 149 142 291 111 118 229
50-54 282 143 139 282 100 104 204
55-59 438 222 216 438 163 168 331
60-64 448 244 204 448 198 173 371
65-69 274 164 110 274 121 92 213
70-74 162 95 67 162 71 59 130
75-79 103 51 52 103 45 48 93
80-84 76 30 46 76 26 44 70
85-89 33 13 20 33 12 18 30
90-94 17 2 15 17 2 13 15
95- 6 0 6 6 0 5 5
Summa 4419 2290 2129 4419 1778 1739 3517


2.2 Kyrkotillhöriga
Antalet kyrkotillhöriga 2007-05-15, fördelat på de olika öarna i Djurö, Möja och Nämdö församling:
Djurö	1 853
Stavsnäs 905
Runmarö 209
Sandhamn 140
Harö 32
Nämdö 81
Stavsudda 42
Möja 240


2.3 Personella resurser
1 kyrkoherde, 100%
1 komminister, 100%
1 kantor på Djurö, 100%
1 kantor på Möja, 75%
1 församlingspedagog, 100%
1 förskolelärare,100%
1 husmor, timanställd
1 vaktmästare, Djurö, 100%
1 vaktmästare, Djurö, 75%
1 vaktmästare, Möja, 50%
1 vaktmästare, Nämdö, 25%
1 kamrer, 80%
1 administratör/informatör, 75%
Till detta kommer det arbete som föräldrar, pensionärer samt lekmän från kyrkoråd och körer bidrar med i församlingens olika verksamheter.

2.4 Ekonomi
Budgeten för Djurö, Möja och Nämdö församling har en omfattning på cirka 9 miljoner kronor:

Personalkostnader cirka 4,5 miljoner

Kyrkor, prästgårdar och övriga fastigheter cirka 0,8 miljoner

Allmän distribution cirka 1,6 miljoner

Kyrkomusik cirka 0,4 miljoner

Barn-, ungdoms- och konfirmandarbete cirka 0,3 miljoner

Övrig församlingsverksamhet cirka 0,3 miljoner

Inkomsterna består huvudsakligen av kyrkoavgiften, cirka 6,5 miljoner och begravningsavgiften, cirka 1,2 miljoner.

Kyrkoavgiften 2007 är 1:34, varav begravningsavgiften är 0:16.


3 Bygdens historia
1719 var det år då ryssarna härjade i den svenska skärgården. De ryska trupperna brände och dödade. Det finns inte ett hus som är äldre än så på Djurö, utom kyrkan, som man lät stå kvar. Det finns nerskrivet en del om hur det var, bland annat att komministern på Djurö, som inte var egen församling, då fick fly i en roddbåt med hela sin familj mitt i natten i bara nattskjortan.

Man drog tillbaks försvaret av Stockholm till Waxholms fästning och offrade skärgårdsbefolkningen för att rädda Stockholm. Detta var kanske strategiskt klokt. Sveket sitter dock fortfarande kvar och man odlar minnet av sveket - en gång sviken, alltid sviken. Av makthavare och myndigheter, en skärgårdsbo är sviken och oförstådd, men ger sig inte ändå - man måste vara envis, stark och självständig. Detta är idealet. Man odlar sin särart - vi i skärgården, är så speciella, ingen förstår oss och hur det är att bo här.

Öarna är så olika i karaktär. Var och en har sin särart. Det har historiska förklaringar, men handlar också om isolering. Kommunikationerna har gått till fastlandet, inte öarna emellan, och som skärgårdsbo ger man sig inte iväg någonstans utan ärende, inte som turisterna, för att se, uppleva, utforska och lära känna. Det är ett fakta att vatten, som är ett kommunikationens medium, ändå är så begränsande och isolerande.

Där finns Sandön med sin tjänstemannatradition, tulltjänstemän, lotsar och militärer. Något jordbruk går inte att bedriva där, så innan man insåg öns strategiska betydelse för infarten till Stockholms hamnar var det bara en betesholme tillhörande Eknö hemman. Oskar II tyckte om att segla och tyckte om Sandhamn. KSSS-hotellet anlades och så kom tidens alla kändisar, konstnärer och författare. Så är det än i dag. Sandhamn är seglarnas och kändisarnas och de välbeställdas skärgårdsmetropol.

På Möja däremot är det fisket, jordbruket och båtbyggandet som har givit mest utkomst. På 1700-talet var fisket mycket bra och Möja var Värmdö sockens mest tätbefolkade ö. I dag bor 240 personer där och man lever i huvudsak på turisterna.

Runmarö har vissa likheter med Möja. Där hade man också under en tid ett kalkbrott. Runmarö ligger bara 5 minuter från Stavsnäs, där SL-bussen avgår. Av öns 209 bofasta arbetar cirka 100 i stan och i närförorterna Gustavsberg och Nacka. De flesta arbetar deltid på grund av restiden.

Nämdö är en ö som hamnat lite i ingenmansland. Man tillhörde innan den 1 maj 1929 Sörmland och Österhaninge kommun. Då blev Djurö eget pastorat, där Nämdö kom att ingå. Nämdö har egentligen bättre kommunikationer med Saltsjöbaden än med Stavsnäs. Man kan uppleva en osynlig gräns där vid Nämdöfjärden, fast det var så länge sedan som Nämdö kom att tillhöra Djurö pastorat.

Djurös historia handlar om att man tidigt var en örlogshamn med båtbygge. Här utanför förlorade vi mot dansken 1471 och de kom in till Stockholm och slaget vid Brunkeberg.
Annars är jordbruk och fiske det som gällt. Den första sommarstugan byggdes 1912 och 1962 byggdes Djuröbron. Djurö har blivit fastland och lätt att nå.

Värmdö kyrka byggdes på 1200-talet och var länge huvudkyrka. Det går skrönor om att det funnits kyrkoruiner från 800-talet på Nämdö, men det är inte belagt. Vad man vet är att Magnus Ladulås gav Sankta Clara kloster och Gråmunkebröderna på Riddarholmen, Runmarö med intill liggande öar och fiskevatten. Det var de som drog igång kalkbruket för att kunna bygga kyrkor och kloster i stan. Öarna var också vedförråd. En liten ö söder om Runmarö, Munkö, har fortfarande förvildade arter av läkeörter och kryddväxter.

Djurö kyrka invigdes 1683. Möja och Nämdö kyrkor byggdes i mitten av 1700-talet, då befolkningen var ganska stor där ute. På 1800-talet kom frikyrkorna och missionshusen byggdes. Både Missionsförbundet och Pingstvännerna var aktiva här. Det var kvinnorna som var de aktiva och mycket handlade nog om kampen mot spriten. ”Predikanten sätter griller i huvudet på våra kärringar” ondgjorde sig gubbarna och värjde sig mot allt tal om frälsning. Det fanns en öppenhet mellan kyrkorna och damerna gick överallt, på möten och syföreningar. Mycket av sångskatten och traditionen att sjunga läsar- och väckelsesånger lever kvar.

Sekulariseringen är stor, men mycket av det gamla kyrkolivet lever kvar. Sådant som i andra församlingar dött ut lever vidare - syföreningar och basarer, skolavslutningar, mycket människor på kyrkogården - kyrkan finns som en del av samhället. Kyrksamheten är inte så stor på vanliga söndagar, men visst kommer det människor om det är något speciellt. De "grönavågare" som flyttade hit på sjuttiotalet sägs ha burit med sig en antikyrklighet - kyrkan behövs inte. De trender som gått genom svenska kyrkan under 70- och 80-talet har ännu inte fått fäste här - ingen nattvardsväckelse, fortfarande är det på försök med meditation och förbönsgudstjänster. Motiven till att vara medlem och engagera sig i Svenska kyrkan varierar. Inställningen till religion tenderar att bli alltmer individuell. Det finns en ordlöshet när det gäller det religiösa. Man talar så sällan om det, att orden känns främmande. Samtidigt är intresset för andliga frågor stort.

Församlingen vill därför vara ett svar på människors sökande efter ett andligt hem där meningsfrågorna och engagemanget i de globala miljö och fattigdomsproblemet skall kunna gå hand i hand med den egna brottningen av livets mening.

Ö-mentalitet, är ett ord som används på de flesta öar, inte bara här hos oss. Ordet får stå för det faktum att det är väldigt begränsande att bo och leva på en ö. Stranden är en sådan markant gräns, vattnet skapar också det avstånd. Ö-mentalitet handlar också om misstänksamhet och slutenhet, detta att vara sig själv nog. När det uppstår konflikter på öarna, blir det ofta så många dimensioner och nästan alla människor blir indragna, och med tiden blir konflikterna förlamande och sätter sig i själen. Det finns ingen neutral plats som det finns i stan. Det är svårare att göra skillnad på sak och person här hos oss. I stan kan jag lämna arbetskonflikten och behöver inte möta alla inblandade i affären eller på båten. Här går det inte att komma undan, man måste gå och handla oavsett hur jag har det i mina relationer.

Pendlarna är ett nytt folkslag i det moderna Sverige. Bostadsort och arbete behöver inte längre hänga ihop. Den genomsnittlige långpendlaren är man, akademiker och reser mellan olika kommuner, ungefär 6 mil, 70 minuter i vardera riktning och har flextid. Det kommer nog att vara den vanligaste även i framtiden, att bo här i skärgården, men arbeta någon annanstans. Denna utvecklingen syns tydligt på Djurö och Runmarö, där befolkningen ökar. Ökningen består främst av barnfamiljer, där någon ofta pendlar till stan.


4 Domkapitlets regler
Församlingen följer domkapitlets regler.

4.1 Huvudgudstjänst
4.1.1 Huvudregel
I varje församling skall det firas en huvudgudstjänst alla söndagar och kyrkliga helgdagar. En huvudgudstjänst får dock firas gemensamt för två eller flera församlingar, om domkapitlet medger det. Innan domkapitlet fattar ett sådant beslut skall de berörda församlingarna ges tillfälle att yttra sig. Om församlingens huvudgudstjänst flyttas till en annan församling skall en gudstjänst ändå firas i församlingen under veckan. Finns det särskilda skäl får domkapitlet medge undantag (KO 17:3)

4.1.2 Användande av annan gudstjänstordning
I huvudgudstjänsten får vid ett visst tillfälle eller under en viss tid användas någon annan gudstjänstordning och andra psalmer eller församlingssånger än de som ingår i Den svenska psalmboken. Beslut om detta fattas av kyrkoherden efter samråd med församlingens präster och kyrkomusiker och efter medgivande av kyrkorådet. Ett sådant beslut skall genast anmälas till domkapitlet. Om det finns särskilda skäl får domkapitlet ändra eller upphäva kyrkoherdens beslut. (KO 18:6).

4.1.3 Minsta antal huvudgudstjänster med nattvard
Domkapitlet får besluta om det minsta antal huvudgudstjänster med nattvard som skall firas i varje församling under ett kyrkoår (KO 17:5)

Domkapitlets beslut

Huvudgudstjänst med nattvard skall firas i varje församling minst 24 gånger under ett kyrkoår.

4.1.4 Huvudgudstjänst med annat trossamfund
En gudstjänst tillsammans med en församling i ett annat kristet trossamfund får firas som huvudgudstjänst om kyrkorådet medger det. Innan kyrkorådet fattar ett sådant beslut skall det samråda med församlingens präster och kyrkomusiker och inhämta tillstånd från domkapitlet (KO 17:7).

4.1.5 Huvudgudstjänstens uppbyggnad och utformning samt gudstjänstplan
Efter samråd med församlingens kyrkoråd, präster och kyrkomusiker
-beslutar kyrkoherden om huvudgudstjänstens uppbyggnad och utformning. Den präst som leder gudstjänsten beslutar vilka av kyrkohandbokens alternativa moment som skall användas (KO 17:8),
-fastställer kyrkoherden en plan för församlingens gudstjänster. Vid oenighet mellan kyrkorådet och kyrkoherden om gudstjänstplanen får ärendet föras till domkapitlet för beslut (KO 17:9).

4.1.6 Vem som får leda en gudstjänst
Församlingens gemensamma gudstjänster liksom dop-, nattvards-, konfirmations, vigsel- och begravningsgudstjänster leds av den som är behörig att utöva uppdraget som präst i Svenska kyrkan. (KO 17:12, 19:4, 20:3, 22:4, 23:2, 24:5).

Annan än en präst kan ges tillstånd att leda församlingens gemensamma gudstjänster (KO 17:13-14).

4.2 Utfärdande av bestämmelser för den dopundervisning som föregår konfirmationsgudstjänsten
Domkapitlet får utfärda bestämmelser för den dopundervisning som föregår konfirmationsgudstjänsten /riktlinjer för Svenska kyrkans konfirmandarbete i stiftet/ (KO 22:5).

Riktlinjer för Svenska kyrkans konfirmandarbete, fastställda av Biskopsmötet och Svenska kyrkans församlingsnämnd 1994 och reviderade utifrån kyrkoordningen 2000, skall gälla för konfirmandarbetet i Stockholms stift.

4.3 Kyrkliga uppdrag och befattningar
För varje församling skall det finnas anställd minst en kyrkomusiker som skall vara organist eller kantor. Domkapitlet skall för andra församlingar än den som avses nedan besluta om ovannämnda kyrkomusiker skall vara organist eller kantor (KO 34:1: 3 p, 34:2:3 st).

Domkyrkoorganisten är kyrkomusiker för den församling där stiftets domkyrka är belägen. När en domkyrkoorganist skall anställas skall domkapitlet beredas tillfälle att yttra sig över de sökande (KO 34:2:2).


5 Församlingens pastorala program
5.1 Att fira gudstjänst
”Ömsesidighetens mötesplatser med Kristus i centrum”. Detta är målet för allt arbete i Djurö, Möja och Nämdö församling.
  • Att vara en öppen och välkomnande kyrka där människor får växa och där vi visar på Guds kärlek och närvaro genom den heliga Anden och andens kraft.
  • Att gudstjänsten skall vara centrum för församlingens kristna liv innebär inte bara att föra fram det vi vill säga i ord, utan även göra vår vilja till kött i handling. Därför är det viktigt att bereda plats för planeringen av gudstjänsternas genomförande.

Gudstjänsten börjar och slutar redan på kyrkbacken så där skall det vara prydligt och snyggt och därför behöver vaktmästaren ha tid för yttre och inre vård av kyrka och kyrkogård.

Under kyrkoåret firar vi oftast huvudgudstjänst i Djurö kyrka varje söndag. Varannan söndag på Möja och till de stora helgerna firar vi gudstjänst både på Nämdö och i våra kapellstiftskyrkor på Runmarö och Sandhamn. Under juli månad har vi sommarpräster på Möja, Nämdö och Sandhamn, vilket innebär en ännu större ökning av antalet gudstjänsttillfällen.

”Gudstjänsten i centrum” skall alltså innebära att vi noga planerar våra gudstjänster:
  • Vi skall se till att vårt mottagande, psalmerna, predikan och bönerna bildar en helhet där människor kan känna sig sedda och delaktiga. Det innebär också att kaffet vid utgången när gudstjänsten är slut, ska bidra till att människor känner sig sedda och delaktiga.
  • Vi vill arbeta vidare med olika former av gudstjänster. Högmässan med sin traditionella liturgi, är viktigt för några. För andra är det viktigt att familjemässor och familjegudstjänster firas regelbundet.

Vid sidan av de kyrkliga handlingarna, dop, vigsel och begravning arbetar vi för att gudstjänster skall få ha sin egen karaktär med musik och teman som visar att ett möte med Kristus får och kan se olika ut. Kyrkvärdarnas och konfirmandernas delaktighet i gudstjänsterna bidrar till att vi visar på att lekmännens delaktighet är viktig.

Här har vi även en målsättning att de olika körernas medlemmar kan ta ett större ansvar i gudstjänsterna för att öka delaktigheten.
Agendorna vill vi också se över. Främst att dom skall vara enhetliga i vår församling. Även om vi vill och ska ta hänsyn till olika lokala önskemål, så är det av betydelse att en gudstjänstbesökare kan känna igen sig, oberoende av var denne firar gudstjänst i vår församling.

Det finns önskemål om att vi skall fira kommenterade gudstjänster två gånger om året.

För många av våra kyrkobesökare är musiken i gudstjänsten en mycket viktig del. Körens samverkan med de övriga i gudstjänsterna bidrar till att lyfta denna till ännu högre höjder.

Det är självklart att vi fortsätter att fira nattvard i någon av kyrkorna en gång i veckan.

Vi vill fira gudstjänster som tar tillvara barn och ungas erfarenheter samt ge möjlighet för stressade vuxna att finna ro och att människor får växa i sin kristna tro.

Det är viktigt att gudstjänsten uppfattas som en fungerande helhet av deltagarna. Vidare har vi ambitionen att alla gudstjänster har ett uttryck som känns igen oberoende av vilken präst, musiker eller vaktmästare som är i tjänst.

Till exempel på det kan innebära att vi underlättar för den ovane gudstjänstbesökaren på så sätt att kyrkvärdarna/gudstjänstvärdarna alltid sitter längs fram så att den ovane vet när hon skall sitta eller stå. Det kan också innebära att så kallade svåra psalmer alltid sjungs igenom innan gudstjänsten.

Kommunikation är ett ord som används flitigt och i olika sammanhang. Vid varje möte sker kommunikation därför är informationsarbetet prioriterat. Vår administratör har tillsammans med en av våra vaktmästare ett informationsansvar.

På vår hemsida finns predikoturerna. Den lokala affischeringen varje vecka är också den viktig. Annonsering sker också i den lokala tidningen varje vecka.

Inför jul och påsk har vi börjat att samannonsera tillsammans med kontraktet. Församlingstidningen kommer ut med fyra nummer per år.
Inbjudan till familjegudstjänster och ungdomsgudstjänster sker genom riktade utskick.

Inbjudan till dop skickas till familjer som fått barn. Liksom gratulationer på dopdagarna under två år. Inbjudan skickas till sorgehusen i samband med tacksägelse.

Vi ber och hoppas att vi skall lita på vår andliga kreativitet. Det innebär att de olika yrkes-grupperna tillsammans med de förtroendevalda stödjer varandra i vetskapen om att Jesus Kristus är levande Gud som vill ge oss frimodighet att föra evangelium vidare. Vi vill att fler människor skall hitta till våra gudstjänster men i detta gäller också att vi själva gör det. För om personal, körer, förtroendevalda och andra frivilliga skulle bereda plats i sina liv för att besöka kyrkan varje söndag, ja då skulle lovsången ljuda stark i samtliga kyrkor i vår församling. Det skulle bidra till att fler människor skulle känna sig delaktiga i vår församling och berörda av Guds ande.

Församlingen skall även kunna erbjuda gudstjänsttillfällen i Stavsnäs och på Vindö.


5.2 Att bedriva undervisning
Kyrkans uppgift är att hjälpa människor att finna ett perspektiv på livet där Kristus är centrum. All undervisande verksamhet i församlingen tar därför sin utgångspunkt i dopet oavsett ålder. För icke döpta är målsättningen att undervisningen skall inbjuda till dop.

Tro och lärande är livslånga processer som vi aldrig blir färdiga med. Kunskap och tro finns i hela människan, alla sinnen är viktiga, huvud så väl som känsla och kropp.

Församlingen vill vara en öppen och välkomnande gemenskap, dit människor kan komma med sin nyfikenhet, sina frågor om livet och om tron. En gemenskap där människors erfarenheter tas tillvara och där varje människa känner sig respekterad utifrån sina förutsättningar.
Undervisningen kommer tydligast till uttryck i vår församling genom:
Söndagsskolan, konfirmanderna katekumenatet, bibelstudier, förkunnelsen, fortbildningen för personal och förtroendevalda.
Vi vill inte underskatta de faktum att i alla grupper som möts finns en undervisande dimension. Det kan ske i Öppet hus, Ventilen, växthuset, körerna, skolkyrkan, syföreningen och i kyrkvärdsgruppen.
Vi ser de olika arbetsplatserna i församlingen som möjliga undervisande miljöer, där vi ännu har en del ogjort.


5.3 Att utöva diakoni
Diakonin är en viktig del av arbetet i församlingen och syftar till att i praktiken förverkliga Kristi kärlek till de människor som vistas i vår församling. Detta har vi inte givit avkall på, fast vi gjorde om diakonitjänsten till en församlingspedagogtjänst.
Det diakonala perspektivet ska finnas med i alla församlingens grupper och verksamhet. Diakonin är ett uttryck för att församlingen engagerar sig i individens utsatthet och utmaningar.

Diakonin ska bedrivas samhällsinriktat och samtidigt individuellt vid varje tidpunkt, då behov till hjälp blir synliggjort. Det diakonala behovet kan ibland vara svårt att upptäcka i vår församling, men där människor behöver hjälp och stöd till självhjälp, så skall tillgängliga resurser satsas, bland annat genom våra fonder.

Våra diakonala omsorger skall erbjudas de ensamstående som står utanför ett socialt nätverk, inte minst vid sjukdom och vid social kris.
Kyrkans människosyn är viktig. Empati, respekt och egenvärde är centrala ord, människan är Guds avbild. Vi delar alla samma liv. Alla lever vi mer eller mindre i olika livsperioder i utsatthet. Vissa perioder kan vara mer utsatta, till exempel vid skilsmässa, sjukdom, missbruk, arbetslöshet.

Församlingen skall så långt tystnadsplikten bjuder samarbeta med andra instanser i samhället som har till uppgift att bistå människor i olika nödsituationer.

Särskilt viktigt är det att församlingens präster erbjuder själavård och att den övriga personalen har en själavårdande hållning till människor som vi kommer i kontakt med, till exempel i samband med begravning och annan sorg.

I mötet med medmänniskan kommer Kristus oss till mötes. Därför kan varje verkligt möte, inte bara med fantasins hjälp, bli ett möte där förlåtelse och helande sker. Vi hoppas också kunna visa det i omsorgen om de sörjande genom att erbjuda sorggrupper.

Därför ska församlingens diakonala arbete vara beredd att ingripa i varierande geografiska miljöer, från församlingens tätort till glesbygd i skärgården och där det internationella arbetet kommer till uttryck genom Lutherhjälpen, SKM och SKUT.


5.4 Att utöva mission
Missionsuppdraget kommer från Jesus Kristus:
”Gå ut i hela världen och gör alla folk till lärjungar. Döp dem i Faderns och Sonens och den heliga Andes namn och lär dem att hålla alla de bud jag har gett er.” Och Jesus har lovat vara med: ”Se jag är med er alla dagar till tidens slut.”
Missionsuppdraget i vår församling ska handla om att sprida det goda och glada budskapet om Jesus Kristus:
  • Att vi med stolthet vet att vi är kulturbärare som har till uppgift att föra den kristna tradi-tionen vidare.
  • Att vi vet oss vara omslutna av Guds kärlek och att vi får ta emot förlåtelse och att det gäller alla.
    Därför är grunden i all vår verksamhet i församlingen att göra kyrkan och vår tro begriplig och närvarande i vår omgivning:
  • Det är viktigt att vi försöker vara ett föredöme och ett stöd, en hjälp i tillvaron och väl-komnar alla som bor och vistas inom församlingens gränser.
  • Det är viktigt att vi skapar mötesplatser för dialog och samtal mellan barn, ungdomar, vuxna och äldre där de kan mötas och förhoppningsvis rasera murar och fördomar.
  • Det är viktigt att vi använder oss även av den unika väg till tro som musikens språk erbjuder - att genom musiken, i gudstjänsten och körerna få vara en väg in till möjligheten att forma en personlig tro.

Som ett led i missionsuppdraget vill vi söka nya vägar och även använda tillgänglig teknik för att informera om den verksamhet församlingen redan nu bedriver.

Vi har kompetens att möta människor i olika åldrar och situationer här där vi lever, men det innebär också ett globalt ansvar där vi på olika sätt verkar för att synliggöra människors utsatthet i världen och där vi även kan göra mer för att visa på vikten att vi alla har ett ansvar för Moder jord.


6 Församlingens verksamhet på andra språk
I vår omvärldsanalys så har det framkommit att vi i församlingen har få boende av annan nationalitet eller religion. Församlingen kan tillhandahålla hjälp med att tolka från finska till svenska. Vår förskolelärare har goda kunskaper i finska, både i tal och skrift.

6.1 Verksamheter bland teckenspråkiga och samiskspråkiga
Verksamheten bland teckenspråkiga och samiskspråkiga sker i samarbete med stiftsorganisationen.


7 Regler för fortbildning av församlingens personal
Gällande regler och överenskommelser i personalutvecklingsavtal och kollektivavtal följs för de anställda i församlingen.

Personalen är församlingens stora tillgång. Därför är det av vikt att personalen har goda förutsättningar att utföra sitt arbete. Det sker genom tydlig ledning där ansvarsfrågorna är tydliga mellan kyrkoherde och kyrkoråd. Församlingens personal har stor självständighet med stort eget ansvar vad gäller det egna arbetets utformning och genomförande. Möjlighet till fortbildning, handledning och hälsovård erbjuds varje anställd regelbundet. Rehabiliteringsstöd erbjuds vid behov. Församlingens policy är att betala en rimlig lön för väl utfört arbete.

En plan för kompetensutveckling, samt arbetsbeskrivningar som motsvarar arbetet, är under översyn. Personalens behov av kompetensutveckling fångas upp i personalsamtalen, som sker en gång per år.

Djurö, Möja och Nämdö församling vill verka i en miljö där lekmän, förtroendevalda och anställda ges möjlighet till fortbildning och fördjupning som motsvarar församlingens behov av kompetens, för att utföra sitt grundläggande uppdrag som kyrka i Stockholms skärgård.


8 Samverkan med andra församlingar
Djurö, Möja och Nämdö församling ingår i Värmdö kontrakt.
I kontraktet sker samverkan, bland annat genom sammanlysning av gudstjänster i samband med nyårshelgen, samt annonsering till jul och påsk. Samverkan sker med stiftet, som beviljar bidrag till sommarverksamheten i församlingen. Inför semestrar och annan ledighet tillfrågas präster och kantorer som är behöriga att tjänstgöra och som har lokalkännedom. En målsättning är därför att försöka skapa kontinuitet vad gäller sommarprästerna.


9 Giltighet
Denna församlingsinstruktion gäller från och med den 1 juli 2007 och skall tagas upp för revision vid byte av kyrkoherde eller annan genomgripande förändring av församlingen, dock senast i början av nästa mandatperiod.

För Djurö, Möja och Nämdö församling den 4 september 2007

Yvonne Hallin
Kyrkoherde

Göran Petterson
Kyrkorådets ordförande

För domkapitlet i Stockholms stift

Caroline Krook
Biskop


Besöksadress Telefon Epost Pastorsexpeditionens öppettider
Högmalmsvägen 08-571 544 00 djuro@djuromojanamdoforsamling.se Expeditionen är normalt bemannad
139 02 Djurhamn 08-571 545 44 (fax) moja@djuromojanamdoforsamling.se måndag - torsdag kl. 08.30-16.00